Två i djurskydd engagerade kvinnor har i dagens DN debatt gått till angrepp mot dem som vill återlegalisera kosher och halal i Sverige. I skottlinje står den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen och riksdagsledamot Fredrik Malm (Fp). Den senare har skrivit en motion i frågan, som kanske mera reflekterar nämnde ledamots engagemang för judisk kultur och historia, än för den heterogena religiöst motiverad praktiken att skära halsen av djur (sapiens inkluderad) som sådan. Malm och Broderskap syns båda vara av den uppfattningen att slaktmetoden inte orsakar mer lidande än konventionell slakt och att förbudet mot sådan slakt därför inte kan motiveras med djurskydd utan bör falla under den grundlagsfästa friheten att obehindrat utöva vald vidskepelse.

I religiös retorik från judiskt och muslimskt håll sägs det förvisso att slaktmetoden är synnerligen human. I de fall den tillämpas på människor är dock skaran som ställer sig bakom metoden något glesare till och med i de inbördes leden. Det i sig kan ju tas som riktmärke när man fortsätter reflektera över hur slakt bör regleras. Malm å sin sida talar om några undersökningar som skulle tyda på att djur i konventionell slakt (där djuret görs medvetslöst innan det avlivas) inte uppvisar mindre stress än djur som slaktas vid fullt medvetande. Efter en tids letande hittade jag en sammanställning av de studier vilka jag tror han avser. Dessa bygger dock inte på fysiologiska mått (amygdalaktivering och serumkonsentration av kortisol) utan på subjektiva observationer av djurs beteende då de varit suspenderade i ändamålsenliga anordningar. Detta syns mig vara en något mager grund för att upphäva nuvarande ordning, där avsaknad av lidande vid avlivningsögonblicket är garanterad.

Malms motion innehåller i vart fall en observation som jag tycker är helt riktig och det är att vi idag har en sedvanligt svenskt hycklande hållning. Halal och kosher är förbjuder här men vi tillåter gladeligen import av slakteriprodukter som är halal, så länge dådet utfört utanför rikets gränser. Malms lösning på dilemmat är att riva upp svenskt djurskydd till förmån för inkulturerad dumhet, ehuru min egen vore att utsträcka förbudet till att gälla även import.

En mer fundamental poäng i sammanhanget är det fullkomligt befängda i att ett par meningar ur en text från bronsåldern (5Mos 12:23) som sedan upprepats i av diverse antika skrifter (såsom NT och koranen) kan ligga till grund för en lagändring i svenskt djurskydd på 2000-talet. Nog för att politik ibland kan framstå som humorlös men för den sakens skull behöver ju våra folkvalda inte sova med clownnäsan på.

Läs även andra bloggares åsikter om religion, islam, judendom, halal, kosher, fredrik malm, folkpartiet, broderskapsrörelsen, intressant